Härligt med vår och sol som värmer! Årsbokslut och årsredovisningar är förhoppningsvis hanterat för länge sedan och Q1 är i slutfasen för de som ännu inte levererat. Nu kommer en period fram till midsommar då det bör finnas tid för utvecklingsarbete. Göra om rapportpaketet? Ny typ av prognosticering? Köpa ny lösning för planering eller rapportering?

Här kan man ju givetvis ha olika uppfattningar om det balanserade styrkortet (Balanced Scorecard, BSC) är ”den bästa” av alla styrmodeller som finns – men för mig så är det i alla fall fortfarande så. Jag tror jag gillar att modellen är så logisk och väl strukturerad. Utformat rätt blir styrkortet väldigt tydligt – och styrbart – till skillnad från andra ”strategivisualiseringar” som riskerar att bli ”väldigt flummiga med begränsat styrvärde”.
Jag gillar blandningen av finansiella och icke finansiella mål och mätetal etc – och hur de hänger ihop ofta visat av en strategikarta. Det finns dessutom plats för såväl kortsiktiga resultat som långsiktiga strategier.
För dig som inte är så bekant med modellen följer här en närmare prestation. Därefter avslutar jag med det för mig mest avgörande modellinslaget för att nå framgång med styrformen.

Traditionell ekonomistyrning fokuserar ofta på finansiella indikatorer som intäkter, kostnader och avkastning. Skaparna av styrkortsmodellen menade att denna snäva syn riskerade att förbise andra viktiga faktorer som påverkar en organisations framgång.

Att införa ett balanserat styrkort är en process som kräver noggrann planering och strategiskt tänkande. Det innefattar vanligen följande steg:

1. Ledningen tydliggör vision och strategi

2. Formulera specifika mål för varje perspektiv

3. Formulera kritiska framgångsfaktorer för varje mål

4. Identifiera nyckeltal och mått (KPIer) för varje mål

5. Skapa konkreta aktiviteter för varje mål

6. Kommunikation och implementering på alla nivåer i organisationen

7. Uppföljning och lärande – Resultaten analyseras och styrkortet justeras vid behov.

Det balanserade styrkortet kan användas på både övergripande strategisk nivå och inom enskilda verksamhetsdelar, vilket gör det till ett flexibelt styrverktyg.

Jo, man kan absolut ha olika uppfattningar här, men det är ju kul att spetsa till det lite. 😊

För mig så hittar jag framgången i hur väl man lyckas få ihop punkterna 2-5 ovan. Dvs varje mål ska ha sina framgångsfaktorer, sina mätetal OCH SINA AKTIVITETER. Då blir det tydligt och styrbart. Vad jag har sett hos många under åren är att det blir ett gäng mål och ett gäng aktiviteter etc men när inte varje aktivitet är kopplad till sitt mål börjar styrvärdet avta rejält.

Det här hade kunnat bli ett långt nyhetsbrev, men om du är intresserad, hör av dig så resonerar vi vidare!

Excel är controllerns bäste vän, till en viss nivå, sen blir det controllerns värsta mardröm!

Ja, det där och massa varianter på temat känner ni igen, det är inget nytt.
När Outlooksoft(sedermera SAP BPC) kom i början på seklet så rönte systemet stor uppmärksamhet ehuru gränssnittet var Excel vilket var något nytt då. (Jag hade själv jobbat många år med Hyperion Enterprise och varken vår lösning eller våra konkurrenters, vanligen Frango eller Aaro, såg ju ut så här).
Sen har väl alla system mer eller mindre haft en Excel addin men det har varit – och är väl fortfarande – olika uppfattningar om hur viktigt Excelinslaget är i respektive system. Jag har själv alltid gillat riktiga, rejäla rapportgeneratorer.

För er som vill fortsätta ha glädje av er Excel-och Microsoftkunskap när ni jobbar med planering och analys rekommenderar jag vårt samarbete med Vena Solutions. Med Vena får ni en FP&A-lösning i världsklass med Excelgränssnitt, PowerBI och co Pilot. Hör av dig så pratar vi vidare!

Avslutningsvis önskar jag alla en fortsatt angenäm vår. Verksamhetsstyraren är planerad att återkomma kring midsommar, så håll ut!
Bertil Sahlberg, VD DBI Provider